Nätfiske är en typ av cyberbrott där angriparen utger sig för att vara en betrodd organisation eller person för att få tag på känslig information från offret. Nätfiske tar sig ofta uttryck i automatiserade e-postattacker, som är en del av taktiken för social ingenjörskonst, tillsammans med mer direkta, ofta manuella metoder, som telefonsamtal, sms och app-meddelanden. Målet är att komma över personuppgifter som inloggningsuppgifter eller finansiell information, som kan användas för bedrägliga aktiviteter, t.ex. identitetsstöld eller ekonomisk skada.

Hur fungerar nätfiske

nätfiske

Nätfiske är en form av social ingenjörskonst, dvs. man manipulerar mänsklig psykologi och teknisk tillit för att lura offren. I grunden bygger den på e-postmeddelanden eller andra elektroniska kommunikationsmetoder som ser ut att komma från tillförlitliga källor.

Cyberbrottslingar skapar vilseledande meddelanden med hjälp av sociala ingenjörstekniker för att locka offren att vidta specifika åtgärder - klicka på en länk, öppna en bilaga eller lämna ut personlig information.

Se mer

 

    I en typisk nätfiskeattack bestämmer angriparen först vilken organisation eller person han vill rikta in sig på. Angriparen samlar in preliminär information om målpersonerna från offentligt tillgänglig information på sociala nätverk som Facebook, Twitter och LinkedIn. Denna personliga information används för att berika sammanhanget i nätfiskemeddelandet. Vid riktade attacker kan den innehålla offrets namn, jobbtitel och e-postadress, samt intressen och aktiviteter för att verka bekant. Angriparen kan skapa ett övertygande e-postmeddelande eller meddelande som ser ut att komma från en betrodd källa, men som innehåller skadliga bilagor eller länkar till skadliga webbplatser för att främja angreppet.

    Om offret nappar på betet - antingen genom att klicka på en länk, öppna en bifogad fil eller ange information på en falsk webbplats - når angriparen sitt mål. Det kan handla om allt från att installera skadlig kod på offrets enhet - inklusive ransomware - till att stjäla känslig information som användarnamn, lösenord eller kreditkortsuppgifter.

Typer av nätfiskeattacker

 

 

 

E-postnätfiske är en undergrupp av nätfiskeattacker där cyberbrottslingar använder e-post som medium för att lura sina mål. Vanligtvis skapar dessa brottslingar falska domännamn som är mycket lika de som används av legitima, betrodda organisationer. Ett nätfiskemejl kan till exempel se ut att komma från en domän som "paypa1.com". istället för den autentiska "paypal.com," eller så kan den använda en underdomän för att verka övertygande, t.ex. "support.apple.com.fake.com." Dessa finesser, som angriparna maskerar med en mängd olika tekniker, går ofta obemärkta förbi mottagaren, vilket gör att e-postmeddelandet verkar mer trovärdigt.

 

Spjutfiske är en del av en attack som fokuserar på enskilda individer snarare än att kasta ut ett brett nät med massmejl. Med information som offrets namn, anställningsort, jobbtitel och ofta även exempel på deras skrivande anpassar angriparna sina e-postmeddelanden så att de verkar mer autentiska. Spjutfiske är en kraftfull taktik i samordnade attacker som syftar till att bryta sig in i ett företags försvar. Det är särskilt farligt på grund av dess personliga tillvägagångssätt, vilket gör det svårare att upptäcka än nätfiskemejl i bulk.

 

Smishing (SMS Phishing) använder textmeddelanden som medium för att lura människor att avslöja konfidentiella uppgifter. Dessa vilseledande SMS-meddelanden utger sig ofta för att vara från välkända företag som Amazon eller FedEx och framställer meddelandet som en varning eller ett brådskande meddelande. 

 

Nätfiske i sociala medier har blivit en grogrund för nätfiskeattacker. Bedragarna utnyttjar meddelandefunktionerna på plattformar som WhatsApp, Facebook, Twitter och LinkedIn för att skicka nätfiskelänkar eller begära känslig information. Dessa nätfiskeförsök ser ofta ut som kundtjänstförfrågningar eller som meddelanden från den sociala mediesajten själv. 

 

Business Email Compromise (BEC) är också en form av spjutfiske som fokuserar på att bedra företag, vilket kostar offren miljarder årligen och använder metoder som falska fakturor, VD-bedrägeri, Email Account Compromise (EAC), falsk advokatidentitet eller data- och varustöld.

 

ATO-attacker (Account Takeover) innebär att cyberbrottslingar får tillgång till autentiseringsuppgifter genom nätfiske och använder komprometterade konton för ytterligare bedrägerier eller datastöld. 

 

Vishing (röstfiske), använder telefonsamtal för att lura personer att lämna ifrån sig känslig information.

 

Whaling (riktar in sig på högprofilerade personer), baserat på omfattande forskning om sina offer och utformar personliga e-postmeddelanden för att lura dem att godkänna stora transaktioner eller avslöja konfidentiell information.

 

Pharming. omdirigerar användare från en legitim webbplats till en bedräglig sådan, ofta genom att utnyttja sårbarheter i domännamnssystemet (DNS).

 

Andra typer av attacker: Klonfiske kopierar legitima e-postmeddelanden och ersätter eventuella länkar eller bilagor med skadliga sådana. Evil Twin-nätfiske skapar falska Wi-Fi-nätverk för att fånga upp data. HTTPS-fiske döljer skadliga webbplatser med hjälp av det säkrade HTTPS-protokollet. Popup-fiske lurar med falska popup-fönster från webbplatser. Man-in-the-Middle-attacker fångar upp och kan potentiellt förändra onlinekommunikation.  In-App-meddelandefiske - använder populära meddelandeappar som WhatsApp, Telegram och Vibe för att lura användare att avslöja känslig information.

 

Nätfiskeattacker förekommer i olika former och utnyttjar olika medier och tekniker för att lura privatpersoner eller organisationer. Vaksamhet, medvetenhet och cybersäkerhetsåtgärder är avgörande för att blockera dessa föränderliga nätfisketaktiker.

Hur upptäcker man en nätfiskeattack? 

 

 

Nätfiske är ett viktigt verktyg i social engineering-attacker som kan vara det första steget i mycket skadliga cyberintrång. Det drar nytta av bedrägerier och det är därför det är så viktigt att veta hur man upptäcker en nätfiskeattack för att skydda sina data. 

 

Som tur är finns det vanliga indikatorer som kan hjälpa dig att upptäcka ett nätfiskeförsök och skilja det från legitim kommunikation:

 

· Skadliga länkar och manipulation av hyperlänkar: Ett vanligt syfte med nätfiskemejl är att få mottagaren att klicka på en skadlig länk. Dessa länkar ser ofta legitima ut vid första anblicken men leder till nätfiskewebbplatser där personlig information samlas in. Var försiktig om den faktiska webbadressen inte stämmer överens med den påstådda avsändarens webbplats eller innehåller felstavningar.

· Skadliga filer och bilagor: Vissa nätfiskemejl innehåller bilagor som är utformade för att infektera din enhet. Dessa kan innehålla skadlig kod som komprometterar dina data när de har laddats ner. Andra filtyper än .txt bör hanteras med försiktighet.

· Svara med personlig information: Mindre vanligt är att nätfiskemejl ber mottagaren att svara med personlig eller finansiell information. Om e-postmeddelandet ser ut att komma från en betrodd källa händer det att folk följer uppmaningen.

· Erbjudanden som är för bra för att vara sanna: Nätfiskebedrägerier lockar ofta offren med orealistiska, lukrativa erbjudanden. Oavsett om de påstår att du har vunnit ett lotteri eller en iPhone bör sådana e-postmeddelanden omedelbart höja varningsflagg.

· Känsla av brådska: Många nätfiskemejl skapar en falsk känsla av brådska och insisterar på att du måste agera snabbt för att undvika att ditt konto stängs av eller för att hämta ett pris.

· Ovanliga avsändare eller förfrågningar: Oavsett om det är någon du känner som beter sig konstigt eller en främling som ber om ovanliga åtgärder, kan det vara tecken på ett nätfiskeförsök.

· Språkliga fel: Dålig grammatik och felstavningar är ofta tydliga tecken på nätfiskemejl.

· Domäner och adresser för e-post stämmer inte överens: Granska alltid avsändarens e-postadress. Om domännamnet inte matchar eller är felstavat är det sannolikt ett försök till nätfiske.

 

 

Hur förhindrar man nätfiskebedrägerier?

 

 

Att förhindra nätfiskebedrägerier är ett kollektivt arbete som involverar både enskilda användare och organisationer. Sofistikerade tekniska lösningar och ökad medvetenhet är båda avgörande för att effektivt stoppa nätfiskeattacker.

 

För privatpersoner:

Använd skräppostfilter: Dessa filter bedömer ursprunget, den programvara som används och innehållet i meddelandet för att avgöra om det är ett nätfiske- eller skräppostmeddelande. De utgör en första försvarslinje mot nätfiske.

Webbläsarinställningar: Konfigurera webbläsarens inställningar för att blockera falska webbplatser och skadliga webbadresser. Moderna webbläsare varnar dig för kända nätfiskewebbplatser.

Implementera flerfaktorautentisering (MFA): Aktivera MFA på dina konton. Detta säkerhetslager går längre än bara lösenordsverifiering.

Byt lösenord regelbundet: Byt lösenord regelbundet och undvik att använda samma lösenord för flera konton. Överväg att använda en lösenordshanterare.

Programvaruuppdateringar: Håll all personlig programvara, särskilt säkerhetsprogram, uppdaterad för att skydda dig mot nya sårbarheter i nätfiskeattacker.

  

För organisationer/administratörer:

Endpointskydd: Sammanställ signaler från flera endpoints, nätverk, moln och andra datakällor för att upptäcka incidenter.

Rapporteringsmekanismer: Tillhandahåll lättanvända system för att rapportera misstänkta nätfiskemeddelanden. Detta bidrar till att förbättra framtida säkerhetsåtgärder.

System för säkerhetskopiering: Säkerhetskopiera regelbundet känsliga data till en säker plats för återställning efter angrepp. 

Tillämpa säkerhetsprotokoll för webbläsare: Se till att webbläsarna blockerar skadliga webbplatser och uppdatera dessa inställningar baserat på nya hot.

 

Skydda din organisation mot nätfiskeattacker

 

 

 

För att skydda organisationen mot nätfiskeattacker behöver du en heltäckande och proaktiv lösning som kan upptäcka och blockera skadliga e-postmeddelanden, webbplatser och bilagor innan de når användarna. Du måste också utbilda dina användare i hur man upptäcker och undviker nätfiskeförsök och hur man rapporterar misstänkt aktivitet.

 

Nätfiske handlar inte bara om vilseledande e-postmeddelanden, utan är en del av en större attacksekvens. För att motverka nätfiske och de attacker som ofta initieras genom nätfiske bör du söka flera lager i en heltäckande, enhetlig lösning. En mångfacetterad strategi för denna komplexa typ av hot bör bygga på:

 

Förebyggande åtgärder: Minimera den exponerade attackytan och minska antalet ingångspunkter. För att åtgärda sårbarheter bör man se till att uppdateringar och riskhanteringslösningar implementeras i tid.

 

Skydd: Använd aktiva verktyg för endpoint- och nätverkssäkerhet som aktivt motverkar attacker när de försöker kompromettera systemen. Effektivt skydd använder olika tekniker, från nätverksfiltrering till avancerad minnes- och processinspektion.

 

Detektering och respons: Även de bästa förebyggande åtgärderna kan kringgås. Därför bör du ha realtidsdetekteringssystem som EDR och XDR som ger djup insyn i ditt nätverk och dina endpoints. Kombinera detta med funktioner som incidentrådgivare för att ge tydliga riktlinjer för åtgärder när hot upptäcks.

 

Managed Detection and Response (MDR):Förbättra säkerheten med övervakningstjänster dygnet runt som ger realtidsvarningar, hotinformation och professionell vägledning för att navigera och neutralisera hot.

Bitdefenders flerskiktade strategi bygger på antinätfisketeknik som använder avancerad machine learning och beteendeanalys för att identifiera och stoppa nätfiskeattacker i realtid, skanna och filtrera din webbtrafik, e-postmeddelanden och filnedladdningar för skadligt innehåll eller länkar.

 

Vad ska du göra om du får ett nätfiskemejl?

Om du får ett nätfiskeförsök ska du vara försiktig och inte interagera med meddelandet. Verifiera avsändarens identitet via officiella kanaler innan du delar med dig av personlig information. Markera misstänkta meddelanden som skräppost och radera dem.  Om användaren stöter på länkar i oväntade meddelanden bör han eller hon alltid hålla muspekaren över dem för att kontrollera destinationen innan han eller hon klickar. Om länken verkar misstänkt eller inte stämmer överens med avsändarens webbplats ska du rapportera e-postmeddelandet till din IT-avdelning eller lämpligt cybersäkerhetsteam för vidare utredning, eftersom du kan vara utsatt för en sjutfiskeattack.

Vad ska du göra om du har fallit för ett nätfiskebedrägeri?

Kom ihåg att den första försvarslinjen mot nätfiske och andra cyberhot i slutändan är en utbildad person som kan känna igen och avvärja nätfiskeförsök. Men om du har fallit för ett nätfiskebedrägeri och lämnat ut känslig information bör du agera snabbt för att minimera skadan:

1.      Ändra omedelbart de komprometterade lösenorden, inte bara för det berörda kontot utan för alla andra konton där du har använt samma lösenord. Överväg att använda en lösenordshanterare för att hantera dina lösenord på ett säkert sätt.

2.      Om du har lämnat ut dina bankuppgifter ska du omedelbart kontakta din bank och meddela dem att du har blivit utsatt för ett bedrägeri. Diskutera möjliga lösningar med dem.

3.      Rapportera händelsen till berörda myndigheter, särskilt om du har gjort en betalning till bedragaren eller om de har fått tillgång till dina enheter. I många fall kommer de inte att kunna ersätta förlusterna, men din rapportering hjälper samhället att bekämpa ytterligare bedrägerier.

4.      Om du är ansluten till en organisation och tror att du har blivit lurad på ett sätt som äventyrar dess säkerhet ska du konsultera era interna rutiner och eskalera frågan till lämplig personal för att förhindra ytterligare komplikationer.

Denna konsumentrådgivning från Federal Trade Commission delar upp frågan i konkreta råd från en tillförlitlig källa.

Vad är skillnaden mellan nätfiske och spoofing?

Nätfiske går ut på att lura personer att lämna ut personliga eller konfidentiella uppgifter, vanligen via vilseledande e-postmeddelanden, meddelanden eller webbsidor. Spoofing handlar om att dölja ursprunget till en kommunikation för att få den att se ut som om den kommer från en betrodd källa. Medan nätfiske syftar till att komma över information, fokuserar spoofing på att lura mottagaren eller kringgå säkerhetsåtgärder. De är olika men relaterade, nätfiskeattacker använder ofta förfalskning för att verka mer trovärdiga.